Väntan...

Väntar på våren...fick en liten vårkänsla i helgen på lördag eftermiddagen när solen sken och man upptäcker att den faktiskt värmer, härligt! Ridbanan börjar så sakteliga att smälta så i helgen fick både Cilda och Allan springa både på töm och ett kortare dressyrpass med mamma och liten 9-årig kusin, pigga och glada! Gizze har börjat skritta efter sina bravader med sår överallt och svullna ben, så...vi håller tummarna att han skall hålla sig i skinnet framöver. Själv kör jag enbart markservice nuförtiden, jag blir allt tjockare och allt mer uttråkad...men i helgen är det distansgalan, ska bli jättekul att träffa hästfolk..sedan bär det av ner till Skåne en sväng för att hälsa på goda vänner, bäst att passa på innan man är fjättrad i hemmet...
Enda positiva med att inte rida just nu är att man inte retar upp sig på underlag och på att snön aldrig smälter...fast är det egentligen positivt..?

Snö....massor med snö..framhjulsdriven volvo...

Insnöad, det får man leva med på landet. I fredags när jag och Lucas vaknade hade det ramlat ner ca 40 cm utanför dörren.. Vi gjorde ett tappert försök att komma iväg till jobb och dagis...vi kom 4 meter sen satt bilen fast...jag hade Mickes bil i helgen eftersom han och grabbarna skulle åka till Värmland för att titta på rejäla hästkrafter (svenska rallyt) och ville vara säkra på att komma ur eventuella snödrivor hade dom tagit min bil...min 4 hjulsdrivna bil...som jag nu fått tillbaka stinkandes av brandrök och diverse annat...

Vi blev iallafall hemma jag och Lucas, världens bästa granne kom ner med sin lilla grävmaskin och skottade bort all snö framför stallet och vid ytterdörren..vad gjorde man utan hjälpsamma människor...

Stackars Cilda uppskattade inte snön, nu syns hon knappt i hagen...alla upptrampade gångar försvann och Allan är väl inte direkt känd för att röra sig mer än nödvändigt i hagen...gärna bakom den lilla ponnyn.